JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

2019

Varumärkesrättsliga mål

2019-02-19

Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om varumärkesregistreringen av figurmärket PURE OATIE, som gäller för bland annat kakor och havrekakor, ska hävas. Frågan i Patent- och marknadsöverdomstolen gällde om sex stycken, av Oatly AB motanförda kännetecken bestående av eller innehållandes märkesordet OATLY var förväxlingsbara med PURE OATIE.

Patent- och registreringsverket beslutade att upphäva varumärkesregistreringen PURE OATIE med hänvisning till att det var förväxlingsbart med ordmärket OATLY. Både Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen har instämt i denna bedömning. Skälen för detta har varit att varumärket OATLY har förvärvat en förstärkt känneteckenskraft och därmed ett utökat skyddsomfång inom ramen för förväxlingsbedömningen, att de båda märkena är registrerade för liknande varor samt att de i varumärkena framträdande orden OATLY och OATIE ger både ett begreppsmässig och suggestivt liknande intryck. Mot denna bakgrund har alltså märkena ansetts förväxlingsbara och varumärkesregistreringen av PURE OATIE hävts. 


Upphovsrättsliga mål

2019-03-22

I ett mål om upphovsrättsintrång har ett armbandsur ansetts vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, i form av ett alster av brukskonst. Ett bolag som har tillverkat en närmast identisk klocka har därför ansetts ha gjort sig skyldigt till upphovsrättsintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det efter EU-domstolens dom i det s.k. Levola Hengelo-målet står klart att bedömningen av om ett alster är att betrakta som ett verk ska göras med utgångspunkt i de av EU-domstolen formulerade kriterierna. Vid bedömningen av om den s.k. DW-klockan utgör ett verk har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att klockan som helhet är originell i den meningen att den varit upphovsmannens egen intellektuella skapelse, eftersom upphovsmannen gjort egna fria och kreativa val. Vidare har klockan ansetts ha ett sådant uttryck som gjort det möjligt att identifiera alstret med tillräcklig precision och objektivitet. Det förhållandet att det funnits utseendemässigt lika produkter vid tidpunkten för DW-klockans tillkomst, liksom att klockans olika formelement varit kända sedan tidigare, har inte hindrat ett upphovsrättsligt skydd. Domstolen har bifallit rättighetshavarens yrkande om förbud vid vite mot marknadsföring och försäljning av intrångsgörarens s.k. WG-klocka. Domstolen har även bifallit rättighetshavarens yrkande om korrigeringsåtgärder, i form av förstörelse av WG-klockorna på intrångsgörarens bekostnad, liksom spridning av information om domen på Facebook eller Instagram under fyra veckor. Patent- och marknadsöverdomstolen har slutligen fastställt dels att rättighetshavaren har rätt till skälig ersättning för utnyttjandet av DW-klockan, dels ersättning för ytterligare skada till följd av skada på DW-klockans anseende. Rättighetshavarens begäran om fastställande av rätt till ersättning till följd av skada på grund av utebliven vinst har avslagits.

Patent- och marknadsöverdomstolen har bestämt, i enlighet med huvudregeln, att domen inte får överklagas till Högsta domstolen.

2019-02-06

I ett mål om intermistiskt vitesförbud enligt 53 b § andra stycket upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit ett antal film- och musikbolags förbudsyrkande. Bolagen yrkade att en internetleverantör intermistiskt skulle åläggas att blockera sina kunders tillgång till flera domännamn och webbadresser. Via dessa gick det att nå tjänster där bl.a. upphovsrättsligt skyddade filmer och tv-program olovligen gjordes tillgängliga för allmänheten, hävdade bolagen. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det i och för sig förelåg sannolika skäl för upphovsrättsintrång och att internetleverantören, i enlighet med den rättsliga bedömningen av begreppet ”medverkan” i Patent- och marknadsöverdomstolens tidigare avgörande PMÖD 2017:1, gjorde sig skyldig till medverkan till detta. Det fanns även en risk för att värdet av rättighetshavarnas ensamrätt till filmerna och tv-programmen förringades. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg dock att det på det intermistiska stadiet i processen inte fanns underlag för någon bedömning av i vilken utsträckning upphovsrättsligt skyddat material tillgängliggjordes via de aktuella webbsidorna. Bl.a. användes ett av domännamnen numera för en helt laglig tjänst och i fråga om andra domännamn hade bolagen inte motbevisat internetleverantörens påstående att flera av dem inte ledde till de tjänster där det skyddade materialet tillgängliggjordes. Med hänsyn till bl.a. intresset av internetanvändarnas informationsfrihet ansåg Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte var proportionerligt med ett intermistiskt vitesförbud. Bolagens yrkande avslogs därför.

Patent- och marknadsöverdomstolen tillät inte överklagande av beslutet till Högsta domstolen, s.k. ventil.


Patenträttsliga mål

2019-03-28

Patent- och marknadsöverdomstolen har, till skillnad mot underinstansen, funnit att ett europeiskt patent på en anläggning för överföring av elektrisk effekt varit ogiltigt såvitt avser Sverige och till följd av detta ogillat patenthavarens intrångstalan. Uppfinningen enligt patentet möjliggör matning av elektrisk effekt genom likspänningsnätet utan polaritetsväxling genom användning av spänningsstyva strömriktare, s.k. VSC:er. Vidare kännetecknas den patenterade uppfinningen av användning av en kabel med polymerbaserat isoleringsskikt. Intrångstalan, som i huvudsak bifölls i underinstansen, avsåg medelbart intrång genom avgivande av anbud om leverans av VSC:er till en anläggning för överföring av högspänd likström där VSC:erna skulle kombineras med polymerisolerade kablar i enlighet med patentet.

Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning utgick från ett äldre patent avseende en strömriktarkoppling för omvandling mellan växelspänning och likspänning, speciellt vid högspänd likström. Av detta mothåll framgick hur VSC:er kan användas för att ändra matningsriktningen för elektrisk effekt genom likspänningsnätet utan polaritetsändring. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att en fackman med denna utgångspunkt – och ställd inför problemet att välja ett miljövänligt och ekonomiskt gynnsamt överföringsmedium – skulle överväga användning av polymerisolerade kablar. Detta skulle nämligen innebära en miljövinst i förhållande till luftledningar. Tidigare problem med skador på polymermaterialet vid likströmsöverföring förelåg inte när man genom användning av VSC:er kunde undvika polaritetsväxling. Eftersom fackmannen med utgångspunkt i det äldre patentet och i ljuset av sina allmänna kunskaper skulle komma fram till uppfinningen, saknade denna uppfinningshöjd. Patent- och marknadsöverdomstolen fann därför att patentet varit ogiltigt såvitt avser Sverige.
 
Till följd av detta ogillades också intrångstalan, som bl.a. innefattade ett skadeståndsyrkande uppgående till över 200 miljoner kronor.

Domen får inte överklagas.
2019-02-08
Efter att en person (sökanden) ansökt hos Patent- och registreringsverket om patent på en uppfinning återkallade han sin ansökan. Patent- och registreringsverket avskrev därefter ansökan. Sökanden överklagade avskrivningsbeslutet och yrkade att det skulle upphävas och patentansökan godkännas. Patent- och marknadsdomstolen ogillade överklagandet varefter sökanden har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen.
Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit sökandens överklagande. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar i sitt beslut att patentlagen visserligen saknar uttryckliga bestämmelser om vad som gäller när en patentansökan har återkallats, men att det i förarbetena till patentlagen anges att en patentansökan kan återkallas och att en återkallad ansökan ska avskrivas. Mot denna bakgrund har det varit korrekt av Patent- och registreringsverkets att fatta ett avskrivningsbeslut.
Mot bakgrund av att sökandens överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut också borde uppfattas som ett återtagande av sökandens tidigare gjorde återkallelse, har Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterat att ett sådant återtagande kan göras endast om det skulle vara möjligt enligt förvaltningslagen att ompröva och ändra avskrivningsbeslutet. Med hänsyn till att det funnits en risk för att sökandens patentansökan skulle bli offentlig utan att patent beviljades, skulle ett beslut som innebar att handläggningen av patentansökan återupptogs dock ha varit till nackdel för sökanden. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen fanns det därmed inte förutsättningar för Patent- och registreringsverket att ompröva och ändra sitt avskrivningsbeslut i samband med att det överklagades och sökandens överklagande innebar då inte heller att beslutet borde upphävas.
Patent- och marknadsöverdomstolen har mot denna bakgrund avslagit sökandens överklagande. 
2019-02-08

I ett mål om intrång i ett europeiskt patent på läkemedel förbjöd Patent- och marknadsdomstolen interimistiskt ett läkemedelsföretag att, vid vite av tio miljoner kr, bjuda ut eller föra ut på marknaden ett visst läkemedel för behandling av bröstcancer, samt att till Sverige importera läkemedlet eller här inneha det för något sådant ändamål.

 

Läkemedelsföretaget, som gjorde gällande att patentet var ogiltigt och hade väckt en ogiltighetstalan, överklagade beslutet till Patent- och marknadsöverdomstolen. Läkemedelsföretaget anförde att det på grund av nya omständigheter, ny bevisning och förekomsten av felaktigheter i samband med patentets meddelande var sannolikt att patentet skulle komma att ogiltigförklaras.

Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det meddelade patentet innebär att det finns en presumtion för att det är giltigt och, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att vad läkemedelsföretaget hade fört fram inte bröt giltighetspresumtionen eftersom företaget inte gjort sannolikt att patentet kommer att ogiltigförklaras. Även övrigt har Patent- och marknadsöverdomstolen gjort samma bedömningar som Patent- och marknadsdomstolen. Överklagandet har därmed avslagits.

Det har inte funnits skäl att tillåta att beslutet får överklagas till Högsta domstolen.

2019-01-29

Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt ett beslut om interimistiskt vitesförbud p.g.a. intrång i tilläggsskydd för läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen uttalade att det föreligger en presumtion för att ett tilläggsskydd är giltigt, eftersom det meddelas efter en ingående prövning i det administrativa förfarandet. Bevisbördan låg därför på svaranden att göra det sannolikt att tilläggsskyddet skulle komma att ogiltigförklaras. Med tillämpning av EU-rättslig praxis, som tillkommit efter Patent- och registreringsverkets beslut att meddela tilläggsskydd, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att fackmannen, baserat på samtliga uppgifter som redovisas i grundpatentet och den senaste tekniken på prioritetsdagen för patentet, sannolikt inte kunde specifikt identifiera den aktiva ingrediensen. Därmed framstod det inte som sannolikt att den aktiva ingrediensen skyddas av ett gällande grundpatent och det fanns då inte förutsättningar för ett vitesförbud. Två ledamöter var skiljaktiga. Beslutet får inte överklagas.


Varumärkesrättsliga registreringsärenden m.m.

2019-04-12

Registreringen av varumärket DJURSKYDDAD KRAVDESIGN, registrerat för bl.a. ridsportprodukter, har upphävts eftersom det har ansetts utan skälig anledning dra otillbörlig fördel av varumärket KRAV:s särskiljningsförmåga eller anseende.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

2019-02-27
Patent- och marknadsöverdomstolen har, till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och registreringsverket, bedömt att en internationell registrering av ett varumärke bestående bl.a. av bokstaven g innesluten i en fyrkant i figur ska gälla i Sverige och därmed upphävt underinstansernas beslut.
Den huvudsakliga frågan har gällt om den internationella registreringen av ett figurmärke, registrerat i svartvitt, bestående av bokstaven ”g” i vitt, innesluten i en fyrkant var förväxlingsbar med ett äldre figurmärke bestående av samma bokstav i vitt mot en röd bakgrund. Patent- och marknadsöverdomstolen har uttalat att en tolkning av den svenska varumärkesrättsliga regleringen i ljuset av EU-rätten leder till slutsatsen att en registrering i svartvitt inte i sig kan medföra ett skydd i förhållande till samtliga färgkombinationer. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed funnit att den röda bakgrundsfärgen i det äldre märket tillsammans med vissa andra element medförde att märkeslikheten var låg, trots att båda märkena utgjordes av fyrkanter innefattande bokstaven ”g”.
Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att göra undantag från huvudregeln att beslutet inte får överklagas.
2019-02-18

Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att ett varumärke som omfattades av en ansökan om registrering var förväxlingsbart med en äldre firma, numera företagsnamnsregistrering, som har skydd som näringskännetecken för bl.a. konsultativ verksamhet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed inte funnit skäl att ändra beslutet att delvis avslå ansökan om varumärkesregistrering.

Beslutet får inte överklagas.

 


Marknadsföringsrättsliga mål

2019-04-16
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat skäligheten av ett avtalsvillkor som ingår i en branschorganisations standardavtal om allmänna hyresvillkor vid uthyrning av personbilar och lätta lastbilar. Konsumentombudsmannen, som fört talan med påstående om att avtalsvillkoret är oskäligt, hade framgång i Patent- och marknadsdomstolen. Det meddelades där ett vitesförbud, vilket branschorganisationen överklagat.
Avtalsvillkoret innebär att hyrestagaren bär strikt ansvar för skada på eller förlust av fordonet. En sådan ansvarsregel avviker från det presumtionsansvar som hyrestagaren har enligt dispositiv rätt, dvs att hyrestagaren är ansvarig om det inte visas att han eller hon varit aktsam. Vid Patent- och marknadsöverdomstolens helhetsbedömning av parternas samtliga rättigheter och skyldigheter enligt hyresvillkoren har domstolen kommit till slutsatsen att klausulen om strikt ansvar inte uppvägs av andra, för konsumenten mer förmånliga villkor. En samlad bedömning har därför utmynnat i att avtalsvillkoret är oskäligt. Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt underinstansen förordnande som innebär att branschorganisationen vid vite förbjuds att rekommendera biluthyrare ett sådant avtalsvillkor.
Domen får inte överklagas.
2019-03-13

I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring per telefon av telefonabonnemang har Patent-och marknadsöverdomstolen (PMÖD) ändrat Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom endast på så sätt att TW Kundservice AB förpliktats ersätta Konsumentombudsmannens (KO) rättegångskostnader i PMD. KO hade vid PMD yrkat såväl förbud vid vite som marknads-störningsavgift med anledning av den påtalade marknadsföringen. PMD hade bifallit talan såvitt avsåg förbud vid vite men ogillat yrkandet om marknadsstörningsavgift samt förordnat att vardera parten skulle stå sin rättegångskostnad. KO överklagade och yrkade bifall till yrkandena om marknadsstörningsavgift och ersättning för rättegångskostnad. PMÖD instämde i PMD:s bedömning att det inte fanns skäl att även bestämma en marknadsstörningsavgift då det inte visats att marknadsföringen förekommit i större omfattning än i två samtal. I fråga om rättegångskostnaden konstaterade PMÖD att olika regler gällde för yrkandena om förbud vid vite och marknadsstörningsavgift. I den del som avsåg yrkande om förbud vid vite hade KO varit vinnande i PMD och var därför berättigad till ersättning av företaget för rättegångskostnad. För rättegången i PMÖD fick företaget ersättning av allmänna medel för sin rättegångskostnad.

2019-02-19

På yrkande av Konsumentombudsmannen meddelade Patent- och marknadsdomstolen ett interimistiskt förbud enligt marknadsföringslagen som avsåg vissa påståenden i marknadsföring av fordonsgarantier via utskick till konsumenter. De parter som träffades av förbudet, ett företag och en fysisk person, överklagade beslutet och yrkade att Patent- och marknadsöverdomstolen skulle häva det. Klagandena gjorde gällande att formuleringen av beslutet var otydlig och att i vart fall den senaste versionen av marknadsföringsutskicket inte innehöll några felaktiga påståenden.

Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att samtliga de påståenden i den ifrågavarande marknadsföringen som varit föremål för domstolens prövning strider mot den s.k. svarta listan och därmed är otillbörliga. Patent- och marknadsdomstolens beslut har ändrats endast i syfte att förtydliga beslutet.

Beslutet får inte överklagas. 

2019-01-15

I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring av alkoholdryck i en annons i dagspress har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) upphävt Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom och lämnat Konsumentombudsmannens (KO) talan utan bifall. KO hade vid PMD yrkat förbud mot påståenden i annonsen om att den aktuella drycken, ett mousserande rosévin, var ett FYND, att det REKOMMENDERAS och att det var ett UTMÄRKT ALTERNATIV TILL DEN STORA FESTEN. PMD hade bifallit talan såvitt avsåg det först- och sistnämnda påståendet. PMÖD bedömde emellertid att inget av påståendena i annonsen stod i strid med kravet enligt alkohollagen på särskild måttfullhet i marknadsföring av alkoholdrycker. I domen angav PMÖD även att det vid prövning av marknadsföring av alkoholdrycker i varje enskilt fall ska bedömas om ett förbud är förenligt med EU-rättens regler om fri rörlighet av varor. Domen får inte överklagas.

 


Konkurrensrättsliga mål

2019-05-09

I de standardavtal som en online-resebyrå tillämpar för sina tjänster i förhållande till hotell finns vissa avtalsvillkor, klausuler om s.k. pris- och villkorsparitet, som föreskriver att hotellen inte får sätta lägre pris på hotellrum på sin egen hemsida än på online-resebyråns hemsida. I ett mål om åläggande enligt 3 kap. 2 § konkurrenslagen var frågan om dessa avtalsvillkor strider mot konkurrenslagens och EUF-fördragets förbud mot konkurrensbegränsande avtal.

Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det inte har visats att avtalsvillkoren har till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen på de i målet relevanta marknaderna. Avtalsvillkoren utgör därmed inte en förbjuden konkurrensbegränsning enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen eller artikel 101.1 i EUF-fördraget. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit talan.

Domen får inte överklagas.

En ledamot var skiljaktig.


Beslut att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen

2019-05-03

Patent- och marknadsöverdomstolen har beslutat att inhämta förhandsavgörande av EU-domstolen om tolkningen av artikel 3 c i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel och artikel 3.2 i förordningen om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel. Tolkningsfrågorna har kommit upp i ett ärende som gäller ansökan om tilläggsskydd för läkemedel.
Patent- och marknadsöverdomstolens fråga till EU-domstolen är följande.
Mot bakgrund av det grundläggande syfte som tilläggsskydd för läkemedel avser att tillgodose och som består i att stimulera den farmaceutiska forskningen i unionen, utgör artikel 3 c i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel, med beaktande av artikel 3.2 i förordningen om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel, hinder mot att en sökande, som tidigare beviljats tilläggsskydd avseende en produkt som skyddas av att gällande grundpatent för produkten som sådan, beviljas tilläggsskydd avseende en ny användning av produkten i ett fall som det föreliggande där den nya användningen utgör en ny terapeutisk indikation som skyddas specifikt av ett nytt grundpatent?
(Beslut under rättegång)