JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

2019

Varumärkesrättsliga mål

2019-11-05

Patent- och marknadsdomstolen (PMD) förbjöd interimistiskt en privatperson, vid vite om 100 000 kr, att i näringsverksamhet i Sverige marknadsföra, sälja, göra tillgängligt, införa, distribuera, eller på annat sätt utbjuda, kläder, huvudbonader och fotbeklädnader innehållande vissa kännetecken. Kännetecknen bestod av registrerade varumärken innehållande ordet ”Norrland” och figurer med bär. PMD bedömde preliminärt att privatpersonens känneteckens-användning innebar varumärkesintrång. Privatpersonen förbjöds även, med stöd av 15 kap. 3 § rättegångsbalken, vid vite om 100 000 kr att framöver ansöka om varumärke, producera, importera, exportera eller sälja eller på annat sätt använda varor och tjänster innefattande ordet ”Norrland" enligt en undertecknad bekräftelse.

Privatpersonen överklagade beslutet och nu har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) instämt i PMD:s bedömning avseende varumärkesintrånget. Överklagandet har således avslagits i den delen. Vad gäller den interimistiska säkerhetsåtgärden har PMÖD emellertid konstaterat att innehållet i bekräftelsen är oklart varför det överklagade förbudet inte har sådan precision som krävs. Förbudet kan därför inte ligga till grund för verkställighet och därmed har säkerhetsåtgärden bedömts vara olämplig. Det överklagade beslutet har därför upphävts i denna del.

2019-09-06

Ett läkemedelsföretag, som var innehavare av ett antal registrerade EU-varumärken (varumärkesinnehavaren), yrkade i ett mål om intrång i varumärkena att Patent- och marknadsdomstolen skulle meddela ett interimistiskt vitesförbud mot ett annat läkemedelsföretag som hade tillstånd från den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att parallelldistribuera varumärkesinnehavarens läkemedel till Sverige (parallellimportören). Varumärkesinnehavaren gjorde gällande att parallellimportören, genom att ompaketera eller förbereda ompaketering av läkemedlen inför distributionen till Sverige, gjorde sig skyldig till intrång eller förberedelse till intrång i varumärkesinnehavarens rättigheter. Parallellimportören invände att nya regler om säkerhetsförseglingar i direktiv 2001/83/EG (humanläkemedelsdirektivet) innebar att det inte längre var möjligt att använda sig av ommärkta förpackningar och att det därför var objektivt nödvändigt att ompaketera läkemedlen för att få tillgång till den svenska marknaden. Patent- och marknadsdomstolen ansåg att de nya reglerna om säkerhetförseglingar inte kunde tolkas på det sätt som parallellimportören gjorde gällande och bedömde att denne inte hade gjort sannolikt att ompaketering krävdes för att få tillgång till den svenska marknaden. Mot den bakgrunden bedömde Patent- och marknadsdomstolen att det förelåg sannolika skäl för att intrång eller förberedelse till intrång förekommit och biföll huvudsakligen yrkandet om vitesförbud.


Patent- och marknadsöverdomstolen har vid sin prövning kommit fram till att den utredning som parallellimportören lagt fram, bl.a. i form av uttalanden från Läkemedelsverket, är sådan att parallellimportören har gjort sannolikt att det är objektivt nödvändigt att paketera om läkemedlen för att få tillgång till den svenska marknaden. Med hänvisning till att det därmed inte föreligger sannolika skäl för det påstådda varumärkesintrånget, har Patent- och marknadsöverdomstolen upphävt vitesförbudet.

Patent-och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

2019-02-19

Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om varumärkesregistreringen av figurmärket PURE OATIE, som gäller för bland annat kakor och havrekakor, ska hävas. Frågan i Patent- och marknadsöverdomstolen gällde om sex stycken, av Oatly AB motanförda kännetecken bestående av eller innehållandes märkesordet OATLY var förväxlingsbara med PURE OATIE.

Patent- och registreringsverket beslutade att upphäva varumärkesregistreringen PURE OATIE med hänvisning till att det var förväxlingsbart med ordmärket OATLY. Både Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen har instämt i denna bedömning. Skälen för detta har varit att varumärket OATLY har förvärvat en förstärkt känneteckenskraft och därmed ett utökat skyddsomfång inom ramen för förväxlingsbedömningen, att de båda märkena är registrerade för liknande varor samt att de i varumärkena framträdande orden OATLY och OATIE ger både ett begreppsmässig och suggestivt liknande intryck. Mot denna bakgrund har alltså märkena ansetts förväxlingsbara och varumärkesregistreringen av PURE OATIE hävts. 


Upphovsrättsliga mål

2019-10-01

Fråga om ett interimistiskt vitesförbud med åläggande för internetleverantörer att blockera tillgången till internettjänster som bl.a. tillgängliggör vetenskapliga artiklar. Patent- och marknadsöverdomstolen har i huvudsak gjort samma bedömningar som Patent- och marknadsdomstolen och bl.a. funnit att två förlag visat sannolika skäl för det genom tjänsterna görs intrång i upphovsrättigheter som tillkommer förlagen och att tre internetleverantörer medverkar till upphovsrättsintrången. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att ett interimistiskt vitesförbud med ett åläggande för internetleverantörerna att blockera tillgången till tjänsterna inte onödigtvis inskränker internetanvändarnas informationsfrihet samt att ett sådant förbud även i övrigt framstår som proportionerligt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför beslutat att Patent- och marknadsdomstolens beslut i huvudsak ska stå fast. Patent- och marknadsöverdomstolen har dock konstaterat att fyra specificerade domännamn för närvarande inte leder till tjänsterna och har därför undantagit dessa från förbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

 

2019-07-15

Målet gällde ett medieföretags användning av filmklipp och stillbilder ur en mobilfilm. En central fråga var att de aktuella delarna av mobilfilmen inte tidigare varit offentliggjorda i upphovsrättslagens mening. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att den användning som skett i parodisyfte var tillåten enligt parodiundantaget. Däremot var användningen i nyhetsrapportering inte tillåten på grund av att inskränkningarna i ensamrätten enligt sin ordalydelse inte var tillämpliga. En avvägning mellan företagets yttrandefrihetsintresse och rättighetshavarens rätt till skydd för sin egendom har inte lett till att nyhetsrapporteringen var tillåten. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit ett överklagande.

2019-06-28

Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring.

Patent- och marknadsöverdomstolen har i den upphovsrättsliga bedömningen tillämpat det originalitetskrav som EU-domstolen har slagit fast. Samtidigt har Patent- och marknadsöverdomstolen utgått från att det dubbelskapandekriterium som är etablerat i svensk praxis fortfarande kan användas som en hjälpregel. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att Elflugan, trots att vissa enskilda formelement förekommit i s.k. prior art, som helhet är tillräckligt originell för upphovsrättsligt skydd.

Ett annat bolag hade i ett tidigare mål fört talan i egenskap av innehavare av upphovsrätten. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att kärandebolaget ändå var berättigat att föra talan. Utredningen gav visst stöd för att det förekommit dubbla och konkurrerande förfoganden avseende upphovsrätten, men domstolen ansåg att den prioritet som en tidigare förvärvare kan göra gällande inte innebär att en senare förvärvare av upphovsrätten saknar behörighet att föra talan om intrång.

Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre modeller av elljusstakar gjorde intrång, medan en fjärde modell föll utanför skyddsomfånget.

När det gällde denna fjärde modell prövade domstolen om det fanns förutsättningar att meddela vitesförbud på marknadsföringsrättslig grund. Det var emellertid inte visat att Elflugan var tillräckligt känd bland konsumenter under den relevanta tidsperioden. Yrkandet om vitesförbud ogillades alltså beträffande en av fyra modeller.

Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande till Högsta domstolen.

2019-03-22

I ett mål om upphovsrättsintrång har ett armbandsur ansetts vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, i form av ett alster av brukskonst. Ett bolag som har tillverkat en närmast identisk klocka har därför ansetts ha gjort sig skyldigt till upphovsrättsintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det efter EU-domstolens dom i det s.k. Levola Hengelo-målet står klart att bedömningen av om ett alster är att betrakta som ett verk ska göras med utgångspunkt i de av EU-domstolen formulerade kriterierna. Vid bedömningen av om den s.k. DW-klockan utgör ett verk har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att klockan som helhet är originell i den meningen att den varit upphovsmannens egen intellektuella skapelse, eftersom upphovsmannen gjort egna fria och kreativa val. Vidare har klockan ansetts ha ett sådant uttryck som gjort det möjligt att identifiera alstret med tillräcklig precision och objektivitet. Det förhållandet att det funnits utseendemässigt liknande produkter vid tidpunkten för DW-klockans tillkomst, liksom att klockans olika formelement varit kända sedan tidigare, har inte hindrat ett upphovsrättsligt skydd. Domstolen har bifallit rättighetshavarens yrkande om förbud vid vite mot marknadsföring och försäljning av intrångsgörarens s.k. WG-klocka. Domstolen har även bifallit rättighetshavarens yrkande om korrigeringsåtgärder, i form av förstörelse av WG-klockorna på intrångsgörarens bekostnad, liksom spridning av information om domen på Facebook eller Instagram under fyra veckor. Patent- och marknadsöverdomstolen har slutligen fastställt dels att rättighetshavaren har rätt till skälig ersättning för utnyttjandet av DW-klockan, dels ersättning för ytterligare skada till följd av skada på DW-klockans anseende. Rättighetshavarens begäran om fastställande av rätt till ersättning till följd av skada på grund av utebliven vinst har avslagits.

Patent- och marknadsöverdomstolen har bestämt, i enlighet med huvudregeln, att domen inte får överklagas till Högsta domstolen.

2019-02-06

I ett mål om intermistiskt vitesförbud enligt 53 b § andra stycket upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit ett antal film- och musikbolags förbudsyrkande. Bolagen yrkade att en internetleverantör intermistiskt skulle åläggas att blockera sina kunders tillgång till flera domännamn och webbadresser. Via dessa gick det att nå tjänster där bl.a. upphovsrättsligt skyddade filmer och tv-program olovligen gjordes tillgängliga för allmänheten, hävdade bolagen. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det i och för sig förelåg sannolika skäl för upphovsrättsintrång och att internetleverantören, i enlighet med den rättsliga bedömningen av begreppet ”medverkan” i Patent- och marknadsöverdomstolens tidigare avgörande PMÖD 2017:1, gjorde sig skyldig till medverkan till detta. Det fanns även en risk för att värdet av rättighetshavarnas ensamrätt till filmerna och tv-programmen förringades. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg dock att det på det intermistiska stadiet i processen inte fanns underlag för någon bedömning av i vilken utsträckning upphovsrättsligt skyddat material tillgängliggjordes via de aktuella webbsidorna. Bl.a. användes ett av domännamnen numera för en helt laglig tjänst och i fråga om andra domännamn hade bolagen inte motbevisat internetleverantörens påstående att flera av dem inte ledde till de tjänster där det skyddade materialet tillgängliggjordes. Med hänsyn till bl.a. intresset av internetanvändarnas informationsfrihet ansåg Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte var proportionerligt med ett intermistiskt vitesförbud. Bolagens yrkande avslogs därför.

Patent- och marknadsöverdomstolen tillät inte överklagande av beslutet till Högsta domstolen, s.k. ventil.


Patenträttsliga mål

2019-10-02

Fråga om kumulation

Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ett mål om ersättning på grund av ett licensavtal avseende viss teknik kan handläggas i samma rättegång som ett mål om ersättning på grund av intrång i ett patent avseende samma teknik.

Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande av beslutet.

2019-07-02

Ett företag som hade ensamrätt att utnyttja två patent på området för stenspräckning väckte talan om intrång mot två andra företag som tillverkade respektive sålde stenspräckpatroner.

Patent- och marknadsdomstolen biföll talan såvitt avsåg intrång i ett av patenten. Båda parterna överklagade domen till Patent och marknadsöverdomstolen. Parterna var oense om den faktiska mängden innehåll i de påstådda intrångsföremålen och den påstådda intrångsgöraren bestred att bolagets stenspräckpatroner hade den fyllnadsgrad som framgick av intrångspåståendet.

Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det utifrån den åberopade bevisningen inte har gått att dra några säkra slutsatser om huruvida de påstådda intrångspatronerna utgör stenspräckpatroner från den påstådda intrångsgöraren. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit käromålet i dess helhet.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.

2019-03-28

Patent- och marknadsöverdomstolen har, till skillnad mot underinstansen, funnit att ett europeiskt patent på en anläggning för överföring av elektrisk effekt varit ogiltigt såvitt avser Sverige och till följd av detta ogillat patenthavarens intrångstalan. Uppfinningen enligt patentet möjliggör matning av elektrisk effekt genom likspänningsnätet utan polaritetsväxling genom användning av spänningsstyva strömriktare, s.k. VSC:er. Vidare kännetecknas den patenterade uppfinningen av användning av en kabel med polymerbaserat isoleringsskikt. Intrångstalan, som i huvudsak bifölls i underinstansen, avsåg medelbart intrång genom avgivande av anbud om leverans av VSC:er till en anläggning för överföring av högspänd likström där VSC:erna skulle kombineras med polymerisolerade kablar i enlighet med patentet.

Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning utgick från ett äldre patent avseende en strömriktarkoppling för omvandling mellan växelspänning och likspänning, speciellt vid högspänd likström. Av detta mothåll framgick hur VSC:er kan användas för att ändra matningsriktningen för elektrisk effekt genom likspänningsnätet utan polaritetsändring. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att en fackman med denna utgångspunkt – och ställd inför problemet att välja ett miljövänligt och ekonomiskt gynnsamt överföringsmedium – skulle överväga användning av polymerisolerade kablar. Detta skulle nämligen innebära en miljövinst i förhållande till luftledningar. Tidigare problem med skador på polymermaterialet vid likströmsöverföring förelåg inte när man genom användning av VSC:er kunde undvika polaritetsväxling. Eftersom fackmannen med utgångspunkt i det äldre patentet och i ljuset av sina allmänna kunskaper skulle komma fram till uppfinningen, saknade denna uppfinningshöjd. Patent- och marknadsöverdomstolen fann därför att patentet varit ogiltigt såvitt avser Sverige.
 
Till följd av detta ogillades också intrångstalan, som bl.a. innefattade ett skadeståndsyrkande uppgående till över 200 miljoner kronor.

Domen får inte överklagas.
2019-02-08

Efter att en person (sökanden) ansökt hos Patent- och registreringsverket om patent på en uppfinning återkallade han sin ansökan. Patent- och registreringsverket avskrev därefter ansökan. Sökanden överklagade avskrivningsbeslutet och yrkade att det skulle upphävas och patentansökan godkännas. Patent- och marknadsdomstolen ogillade överklagandet varefter sökanden har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit sökandens överklagande. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar i sitt beslut att patentlagen visserligen saknar uttryckliga bestämmelser om vad som gäller när en patentansökan har återkallats, men att det i förarbetena till patentlagen anges att en patentansökan kan återkallas och att en återkallad ansökan ska avskrivas. Mot denna bakgrund har det varit korrekt av Patent- och registreringsverkets att fatta ett avskrivningsbeslut.

Mot bakgrund av att sökandens överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut också borde uppfattas som ett återtagande av sökandens tidigare gjorde återkallelse, har Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterat att ett sådant återtagande kan göras endast om det skulle vara möjligt enligt förvaltningslagen att ompröva och ändra avskrivningsbeslutet. Med hänsyn till att det funnits en risk för att sökandens patentansökan skulle bli offentlig utan att patent beviljades, skulle ett beslut som innebar att handläggningen av patentansökan återupptogs dock ha varit till nackdel för sökanden. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen fanns det därmed inte förutsättningar för Patent- och registreringsverket att ompröva och ändra sitt avskrivningsbeslut i samband med att det överklagades och sökandens överklagande innebar då inte heller att beslutet borde upphävas.

Patent- och marknadsöverdomstolen har mot denna bakgrund avslagit sökandens överklagande.
2019-02-08

I ett mål om intrång i ett europeiskt patent på läkemedel förbjöd Patent- och marknadsdomstolen interimistiskt ett läkemedelsföretag att, vid vite av tio miljoner kr, bjuda ut eller föra ut på marknaden ett visst läkemedel för behandling av bröstcancer, samt att till Sverige importera läkemedlet eller här inneha det för något sådant ändamål.

 

Läkemedelsföretaget, som gjorde gällande att patentet var ogiltigt och hade väckt en ogiltighetstalan, överklagade beslutet till Patent- och marknadsöverdomstolen. Läkemedelsföretaget anförde att det på grund av nya omständigheter, ny bevisning och förekomsten av felaktigheter i samband med patentets meddelande var sannolikt att patentet skulle komma att ogiltigförklaras.

Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det meddelade patentet innebär att det finns en presumtion för att det är giltigt och, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att vad läkemedelsföretaget hade fört fram inte bröt giltighetspresumtionen eftersom företaget inte gjort sannolikt att patentet kommer att ogiltigförklaras. Även övrigt har Patent- och marknadsöverdomstolen gjort samma bedömningar som Patent- och marknadsdomstolen. Överklagandet har därmed avslagits.

Det har inte funnits skäl att tillåta att beslutet får överklagas till Högsta domstolen.

2019-01-29

Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt ett beslut om interimistiskt vitesförbud p.g.a. intrång i tilläggsskydd för läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen uttalade att det föreligger en presumtion för att ett tilläggsskydd är giltigt, eftersom det meddelas efter en ingående prövning i det administrativa förfarandet. Bevisbördan låg därför på svaranden att göra det sannolikt att tilläggsskyddet skulle komma att ogiltigförklaras. Med tillämpning av EU-rättslig praxis, som tillkommit efter Patent- och registreringsverkets beslut att meddela tilläggsskydd, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att fackmannen, baserat på samtliga uppgifter som redovisas i grundpatentet och den senaste tekniken på prioritetsdagen för patentet, sannolikt inte kunde specifikt identifiera den aktiva ingrediensen. Därmed framstod det inte som sannolikt att den aktiva ingrediensen skyddas av ett gällande grundpatent och det fanns då inte förutsättningar för ett vitesförbud. Två ledamöter var skiljaktiga. Beslutet får inte överklagas.


Varumärkesrättsliga registreringsärenden m.m.

2019-07-01

Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat ett mål om hävning av varumärkesregistreringen WARTNIX och kommit fram till att det inte är förväxlingsbart med det äldre EU-varumärket WARTNER. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstolen.

 

Det yngre märket WARTNIX avser medicinska preparat och substanser; kemiska preparat för medicinska ändamål i klass 5. Det äldre varumärke WARTNER avser bl.a. farmaceutiska (och veterinära) preparat i samma klass. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att de motstående varumärkena omfattar vissa identiska varuslag, som bl.a. innefattar medel för behandling av vårtor.

Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att förväxlingsbedömningen måste utgå från de bredare varukategorier som anges i registreringarna – och inte medel för behandling av vårtor – men kommit fram till att förledet WART i varumärkesrättslig mening måste anses beskrivande i båda varumärkena. Vid en helhetsbedömning har det i varumärkesrättslig mening inte ansetts föreligga en risk för att det yngre varumärket WARTNIX, när det används för medicinska preparat och substanser; kemiska preparat för medicinska ändamål, förväxlas med det äldre varumärket WARTNER. Överklagandet har därför avslagits.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

2019-06-14

Den internationella registreringen av varumärket CACAOLAT har efter invändning från The Coca-Cola Company inte fått giltighet i Sverige. Den huvudsakliga frågan i målet var om det fanns en risk för förväxling med det äldre varumärket COCA-COLA. I sitt beslut bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att COCA-COLA till följd av långvarig och mycket omfattande marknadsföring är välkänt på marknaden och därför har en hög särskiljningsförmåga. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns en risk för förväxling mellan varumärkena.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att göra undantag från huvudregeln att beslutet inte får överklagas.

2019-05-22

En medlem i bandet Entombed (sökanden) ansökte hos Patent- och registreringsverket (PRV) om varumärkesregistrering av figurmärket EntombeD. PRV biföll ansökan om registrering av varumärket. Sedan bl.a. en av bandets tidigare medlemmar invänt mot registreringen hos PRV och därefter fullföljt sin talan till Patent- och marknadsdomstolen, beslutade domstolen att upphäva registreringen.

Patent- och marknadsöverdomstolen har efter överklagande konstaterat bl.a. att bandet och dess olika medlemmar under lång tid verkat under ett kännetecken som är identiskt med det registrerade varumärket och att det föreligger en förväxlingsrisk. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit klarlagt att sökanden haft kännedom om denna användning av kännetecknet och att registreringen av varumärket skett utan de övriga medlemmarnas samtycke eller kännedom. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att sökanden vid tidpunkten för ansökan var i ond tro enligt varumärkeslagen och att det därför finns hinder för registreringen. Det var därför rätt att upphäva registreringen av varumärket och sökandens överklagande har därför avslagits.

Patent- och marknadsöverdomstolen har bestämt, i enlighet med huvudregeln, att beslutet inte får överklagas till Högsta domstolen.

2019-04-12

Registreringen av varumärket DJURSKYDDAD KRAVDESIGN, registrerat för bl.a. ridsportprodukter, har upphävts eftersom det har ansetts utan skälig anledning dra otillbörlig fördel av varumärket KRAV:s särskiljningsförmåga eller anseende.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

2019-02-27

Patent- och marknadsöverdomstolen har, till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och registreringsverket, bedömt att en internationell registrering av ett varumärke bestående bl.a. av bokstaven g innesluten i en fyrkant i figur ska gälla i Sverige och därmed upphävt underinstansernas beslut.

Den huvudsakliga frågan har gällt om den internationella registreringen av ett figurmärke, registrerat i svartvitt, bestående av bokstaven ”g” i vitt, innesluten i en fyrkant var förväxlingsbar med ett äldre figurmärke bestående av samma bokstav i vitt mot en röd bakgrund. Patent- och marknadsöverdomstolen har uttalat att en tolkning av den svenska varumärkesrättsliga regleringen i ljuset av EU-rätten leder till slutsatsen att en registrering i svartvitt inte i sig kan medföra ett skydd i förhållande till samtliga färgkombinationer. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed funnit att den röda bakgrundsfärgen i det äldre märket tillsammans med vissa andra element medförde att märkeslikheten var låg, trots att båda märkena utgjordes av fyrkanter innefattande bokstaven ”g”.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att göra undantag från huvudregeln att beslutet inte får överklagas.

2019-02-18

Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att ett varumärke som omfattades av en ansökan om registrering var förväxlingsbart med en äldre firma, numera företagsnamnsregistrering, som har skydd som näringskännetecken för bl.a. konsultativ verksamhet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed inte funnit skäl att ändra beslutet att delvis avslå ansökan om varumärkesregistrering.

Beslutet får inte överklagas.

 


Marknadsföringsrättsliga mål

2019-09-03

En näringsidkare har förbjudits att vid telefonförsäljning gentemot konsument av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. Marknadsföringen gav intrycket av att konsumenterna erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang och det lämnades inte någon tydlig och adekvat information om att de i själva verket bytte operatör och tecknade ett nytt abonnemang. Marknadsföringen har ansetts stå i strid med punkten 29 i den s.k. svarta listan.

Näringsidkaren har på grund av överträdelserna ålagts att betala marknadsstörningsavgift. I målet prövades också en fråga om tillåtligheten av en taleändring.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att domen får överklagas.

2019-06-27

I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD), med ändring av Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom, vid vite förbjudit näringsidkaren och dess ställföreträdare att vid marknadsföring genom telefonförsäljning av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. PMÖD har bedömt att marknadsföringen har varit utformad på ett sådant sätt att konsumenterna gavs intrycket att de erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang och inte ett nytt abonnemang hos en ny operatör. PMÖD har funnit att det genom de uppgifter som säljarna lämnade i sin marknadsföring inte på ett tydligt och adekvat sätt framgått vilken tjänst som erbjöds. PMÖD har bedömt att konsumenterna i den äldre målgrupp som marknadsföringen riktade sig till inte kan anses ha beställt den tjänst som näringsidkaren gjort gällande, men att de ändå har fakturerats för nya abonnemang. PMÖD har bedömt att marknadsföringen är att anse som otillbörlig enligt punkten 29 i den s.k. svarta listan. PMÖD har också bedömt att de omständigheter KO hade gjort gällande i PMD rättsligen kunde klassificeras som att marknadsföringen stod i strid med god marknadsföringssed och att prövningen omfattade även denna fråga, för det fall domstolen skulle komma till detta led i sin prövning.

Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att domen får överklagas.

2019-04-16

Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat skäligheten av ett avtalsvillkor som ingår i en branschorganisations standardavtal om allmänna hyresvillkor vid uthyrning av personbilar och lätta lastbilar. Konsumentombudsmannen, som fört talan med påstående om att avtalsvillkoret är oskäligt, hade framgång i Patent- och marknadsdomstolen. Det meddelades där ett vitesförbud, vilket branschorganisationen överklagat.

Avtalsvillkoret innebär att hyrestagaren bär strikt ansvar för skada på eller förlust av fordonet. En sådan ansvarsregel avviker från det presumtionsansvar som hyrestagaren har enligt dispositiv rätt, dvs att hyrestagaren är ansvarig om det inte visas att han eller hon varit aktsam. Vid Patent- och marknadsöverdomstolens helhetsbedömning av parternas samtliga rättigheter och skyldigheter enligt hyresvillkoren har domstolen kommit till slutsatsen att klausulen om strikt ansvar inte uppvägs av andra, för konsumenten mer förmånliga villkor. En samlad bedömning har därför utmynnat i att avtalsvillkoret är oskäligt. Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt underinstansen förordnande som innebär att branschorganisationen vid vite förbjuds att rekommendera biluthyrare ett sådant avtalsvillkor.

Domen får inte överklagas.

2019-03-13

I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring per telefon av telefonabonnemang har Patent-och marknadsöverdomstolen (PMÖD) ändrat Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom endast på så sätt att TW Kundservice AB förpliktats ersätta Konsumentombudsmannens (KO) rättegångskostnader i PMD. KO hade vid PMD yrkat såväl förbud vid vite som marknads-störningsavgift med anledning av den påtalade marknadsföringen. PMD hade bifallit talan såvitt avsåg förbud vid vite men ogillat yrkandet om marknadsstörningsavgift samt förordnat att vardera parten skulle stå sin rättegångskostnad. KO överklagade och yrkade bifall till yrkandena om marknadsstörningsavgift och ersättning för rättegångskostnad. PMÖD instämde i PMD:s bedömning att det inte fanns skäl att även bestämma en marknadsstörningsavgift då det inte visats att marknadsföringen förekommit i större omfattning än i två samtal. I fråga om rättegångskostnaden konstaterade PMÖD att olika regler gällde för yrkandena om förbud vid vite och marknadsstörningsavgift. I den del som avsåg yrkande om förbud vid vite hade KO varit vinnande i PMD och var därför berättigad till ersättning av företaget för rättegångskostnad. För rättegången i PMÖD fick företaget ersättning av allmänna medel för sin rättegångskostnad.

2019-02-19

På yrkande av Konsumentombudsmannen meddelade Patent- och marknadsdomstolen ett interimistiskt förbud enligt marknadsföringslagen som avsåg vissa påståenden i marknadsföring av fordonsgarantier via utskick till konsumenter. De parter som träffades av förbudet, ett företag och en fysisk person, överklagade beslutet och yrkade att Patent- och marknadsöverdomstolen skulle häva det. Klagandena gjorde gällande att formuleringen av beslutet var otydlig och att i vart fall den senaste versionen av marknadsföringsutskicket inte innehöll några felaktiga påståenden.

Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att samtliga de påståenden i den ifrågavarande marknadsföringen som varit föremål för domstolens prövning strider mot den s.k. svarta listan och därmed är otillbörliga. Patent- och marknadsdomstolens beslut har ändrats endast i syfte att förtydliga beslutet.

Beslutet får inte överklagas. 

2019-01-15

I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring av alkoholdryck i en annons i dagspress har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) upphävt Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom och lämnat Konsumentombudsmannens (KO) talan utan bifall. KO hade vid PMD yrkat förbud mot påståenden i annonsen om att den aktuella drycken, ett mousserande rosévin, var ett FYND, att det REKOMMENDERAS och att det var ett UTMÄRKT ALTERNATIV TILL DEN STORA FESTEN. PMD hade bifallit talan såvitt avsåg det först- och sistnämnda påståendet. PMÖD bedömde emellertid att inget av påståendena i annonsen stod i strid med kravet enligt alkohollagen på särskild måttfullhet i marknadsföring av alkoholdrycker. I domen angav PMÖD även att det vid prövning av marknadsföring av alkoholdrycker i varje enskilt fall ska bedömas om ett förbud är förenligt med EU-rättens regler om fri rörlighet av varor. Domen får inte överklagas.

 


Konkurrensrättsliga mål

2019-06-28

I mål om konkurrensskadeavgift för påstått missbruk av dominerande ställning av bl.a. börsföretaget Nasdaq Aktiebolag har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom i huvudsaken och därmed lämnat Konkurrensverkets talan utan bifall. Huvudfrågan var om det visats att Nasdaqs påstådda agerande, att omöjliggöra s.k. korskoppling för börskunderna till den konkurrerande börsen Burgundy i samma datorhall som användes av Nasdaq i oktober 2010, fått någon effekt för konkurrensen. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att vid den angivna tiden var Burgundy inte en effektiv konkurrent på så sätt att närhet till Nasdaqs börsdator hade betydelse för Burgundys möjlighet att konkurrera och att det påstådda agerandet inte kunde utgöra missbruk även om det haft angivna konsekvenser och om Nasdaq skulle haft en dominerande ställning. Inte heller ökade kostnader förenade med en lokalisering av Burgundys börsdator i en annan datorhall kunde, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, leda till bedömningen att agerandet kunde utgöra missbruk.

2019-06-14

EU-kommissionen fastställde i ett beslut att ett antal bolag deltagit i en kartell avseende försäljning av kuvert och därigenom överträtt artikel 101 i EUF-fördraget. Ett antal bolag, vilka enligt beslutet deltagit i kartellen, väckte vid Patent- och marknadsdomstolen talan mot ett svenskt bolag och ett antal utländska bolag och yrkade bl.a. att domstolen skulle fastställa att kärandebolagen inte är skyldiga att utge skadestånd till svarandebolagen i anledning av den överträdelse av konkurrensreglerna som fastställts genom kommissionens beslut. Som grund för yrkandet åberopade kärandebolagen i första hand att de krav som svarandebolagen kunde ha är preskriberade och i andra hand att svarandebolagen inte lidit någon skada till följd av kartellen. Frågan i målet var om svensk domsrätt föreligger enligt artikel 8.1 i Bryssel I-förordningen för de käromål som riktas mot de svarandebolag som har hemvist i andra medlemsstater i EU.

Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att den negativa fastställelsetalan som kärandebolagen för mot respektive svarandepart är utformad på ett sådant sätt att det inte finns en sådan risk för oförenliga domar som avses i artikel 8.1 i Bryssel I-förordningen. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit överklagandet.

Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att beslutet får överklagas.

 

2019-06-03

Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en ansökan om resning i ett mål om konkurrensskadeavgift. Genom en dom år 2016 förpliktades två bolag att betala 8 miljoner kr vardera i konkurrensskadeavgift för att de hade samordnat sitt beteende i strid med konkurrensrätten. Efter att enbart det ena av bolagen överklagat upphävdes den tidigare domen såvitt avsåg det bolag som hade överklagat. Det bolag som inte hade överklagat ansökte i stället om resning under åberopade av den senare domen. I sitt beslut konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att den senare domen grundade sig på samma omständigheter och bevisning som den tidigare domen och att den senare domen inte utgjorde en ny omständighet som kan leda till resning. Eftersom det var fråga om ett mål där reglerna för indispositiva tvistemål ska tillämpas fanns det inte något utrymme att ge resning på grund av synnerliga skäl. Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats var därför att det inte fanns någon grund för resning. Beslutet kan överklagas.

 

 

 

2019-05-09

I de standardavtal som en online-resebyrå tillämpar för sina tjänster i förhållande till hotell finns vissa avtalsvillkor, klausuler om s.k. pris- och villkorsparitet, som föreskriver att hotellen inte får sätta lägre pris på hotellrum på sin egen hemsida än på online-resebyråns hemsida. I ett mål om åläggande enligt 3 kap. 2 § konkurrenslagen var frågan om dessa avtalsvillkor strider mot konkurrenslagens och EUF-fördragets förbud mot konkurrensbegränsande avtal.

Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det inte har visats att avtalsvillkoren har till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen på de i målet relevanta marknaderna. Avtalsvillkoren utgör därmed inte en förbjuden konkurrensbegränsning enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen eller artikel 101.1 i EUF-fördraget. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit talan.

Domen får inte överklagas.

En ledamot var skiljaktig.


Brottmål

2019-10-25

Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt en dom som innebar att en man dömdes till dagsböter för att ha lagt ut ett fotografi på sin webbplats utan rättighetshavarens tillstånd. Mannen, som påstod att han hämtat fotografiet på en öppen Facebooksida, gjorde bl.a. gällande att hans förfogande var tillåtet på grund av att rättighetshavaren - genom att acceptera användarvillkoren på Facebook eller Instagram - hade gett sitt tillstånd till andra att använda fotografiet. Han gjorde vidare gällande att hans förfogande i vart fall omfattades av undantaget om nyhetsrapportering och därför var tillåtet.

Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att fotografiet ursprungligen hade publicerats på Instagram och funnit att användarvillkoren för den tjänsten inte haft ett sådant innehåll att målsäganden, genom att acceptera villkoren, kan ha gett sitt tillstånd till tredje man att använda fotografiet. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att det inte funnits förutsättningar att tillämpa undantaget om nyhetsrapportering, eftersom kravet på att källan ska anges inte hade uppfyllts. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att mannens handlande varit grovt oaktsamt och att han ska förpliktas att betala skadestånd till rättighetshavaren.

Patent- och marknadsdomstolens dom har därför fastställts.

2019-10-17

En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen och som också åtnjöt s.k. katalogskydd. Han åtalades för företagsspionage alternativt dataintrång samt brott mot upphovsrättslagen.  

Patent- och marknadsöverdomstolen har frikänt läkaren. Domstolen har bedömt att han fått en roll i den kliniska prövningen som inneburit att han hade rätt att ta del av uppgifterna i databasen för att säkerställa att patientsäkerheten upprätthölls och att denna funktion inte var knuten till hans tjänst som verkställande direktör. Domstolen har därför ansett att han, trots att han skiljts från sin tjänst, inte hade gjort sig skyldig till obehörigt angrepp på bolagets företagshemlighet eller berett sig tillträde till databasen olovligen. Åtalet för företagsspionage respektive dataintrång har därför ogillats.

När det gällde åtalet för brott mot upphovsrättslagen har domstolen konstaterat att läkaren genom nedladdningen i och för sig framställt exemplar av databasen utan bolagets samtycke. Domstolen har ansett att det inte framkommit annat än läkarens agerande uteslutande motiverats av att säkerställa patientsäkerheten och har därför bedömt att han ska vara fri från ansvar i enlighet med läran om social adekvans.

Patent- och marknadsöverdomstolen har därutöver avslagit ett yrkande om att åtalet skulle avvisas på grund av en tidigare skiljedom. I skiljedomen hade skiljenämnden förpliktat läkaren att betala allmänt skadestånd till bolaget på den grunden att han ansågs ha gjort sig skyldig till företagsspioneri.


Beslut att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen

2019-08-27

Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har beslutat att begära förhandsavgörande av EU-domstolen om tolkningen av uttrycket allmänheten i ett mål enligt upphovsrättslagen där den ena parten begär skadestånd av den andra för intrång i rätten till ett fotografi. Intrånget påstås ha uppkommit genom att den andra parten gett in fotografiet till domstol som bevisning i ett annat mål mellan parterna. En av frågorna i målet är om ingivandet av ett upphovsrättsligt skyddat fotografi till en domstol innebär att det tillgängliggjorts för allmänheten i den mening som avses i bestämmelser i upphovsrättslagen som har sin motsvarighet och ska tolkas enligt det så kallade Infosocdirektivet.

 

 

 

Samtliga frågor som PMÖD har ställt till EU-domstolen i målet är följande.

 

 

 

1. Ska uttrycket ”allmänheten” i artiklarna 3.1 och 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (Infosocdirektivet) anses ha en enhetlig innebörd?
2. Om svaret på fråga 1 är ja, är en domstol att anse som allmänheten i dessa artiklars mening?
3. Om svaret på fråga 1 är nej, a) är en domstol att bedöma som allmänheten om någon överför ett upphovsrättsligt skyddat verk till domstolen? b) är en domstol att bedöma som allmänheten om någon sprider ett upphovsrättsligt skyddat verk till domstolen?
4. Har det någon betydelse för bedömningen av om ingivandet av ett upphovsrättsligt skyddat verk till en domstol utgör en överföring eller spridning till allmänheten att det i nationell rätt finns regler om handlingsoffentlighet som innebär att handlingar som ges in till en domstol som utgångspunkt, om de inte omfattas av sekretess, är tillgängliga för var och en som begär ut dem?   

 

 

 

 

 



2019-06-14

Patent- och marknadsöverdomstolen har beslutat att begära förhandsavgörande av EU-domstolen om tolkningen av varumärkesdirektivet. Tolkningsfrågorna har kommit upp i ett ärende som gäller tre ansökningar om registrering av varumärken för fordons- och transporttjänster. Ansökningarna avser kännetecken, placerade i vissa positioner, som täcker stora delar av de fordon (bussar och tåg) som används för att utföra tjänsterna.

I ärendet har Patent- och registreringsverket samt Patent- och marknadsdomstolen funnit att de sökta varumärkena inte har särskiljningsförmåga.

EU-domstolen har i sin praxis lagt fast de grundläggande kriterier som ska vara uppfyllda för att ett varumärke ska anses ha särskiljningsförmåga. När det gäller sådana varumärken som inte är oberoende av utseendet på de varor som kännetecknet avser, har emellertid EU-domstolen slagit fast att det krävs att varumärket i betydande mån avviker från normen eller från vad som är sedvanligt i branschen för att märket ska anses ha särskiljningsförmåga. I ärendet uppkommer frågan om de sistnämnda kriterierna ska tillämpas när ansökan avser ett kännetecken placerat i viss position, som täcker stora delar av det fysiska föremål som används för att utföra tjänsterna.

Patent- och marknadsöverdomstolens frågor till EU-domstolen är följande.

I. Ska artikel 4.1 b) i varumärkesdirektivet tolkas så att det – vid en ansökan om registrering av ett varumärke som kännetecknar tjänster och där ansökan avser ett kännetecken, placerat i viss position, som täcker stora delar av de fysiska föremål som används för att utföra tjänsterna – ska bedömas huruvida märket inte är oberoende av föremålens utseende?

II. Om svaret på fråga I är ja, krävs det att varumärket i betydande mån avviker från normen eller från vad som är sedvanligt i branschen för att märket ska anses ha särskiljningsförmåga?

(Beslut under rättegång)

2019-05-03

Patent- och marknadsöverdomstolen har beslutat att inhämta förhandsavgörande av EU-domstolen om tolkningen av artikel 3 c i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel och artikel 3.2 i förordningen om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel. Tolkningsfrågorna har kommit upp i ett ärende som gäller ansökan om tilläggsskydd för läkemedel.

Patent- och marknadsöverdomstolens fråga till EU-domstolen är följande.

Mot bakgrund av det grundläggande syfte som tilläggsskydd för läkemedel avser att tillgodose och som består i att stimulera den farmaceutiska forskningen i unionen, utgör artikel 3 c i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel, med beaktande av artikel 3.2 i förordningen om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel, hinder mot att en sökande, som tidigare beviljats tilläggsskydd avseende en produkt som skyddas av att gällande grundpatent för produkten som sådan, beviljas tilläggsskydd avseende en ny användning av produkten i ett fall som det föreliggande där den nya användningen utgör en ny terapeutisk indikation som skyddas specifikt av ett nytt grundpatent?

(Beslut under rättegång)