JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

2017

Varumärkesrättsliga mål

2017-12-14

Patent- och marknadsöverdomstolen har beslutat att begära förhandsavgörande av EU-domstolen om tolkningen av varumärkesförordningen. Tolkningsfrågorna har uppkommit inom ramen för ett mål om upphovsrätts- och varumärkesintrång, där svaranden genstämningsvis har väckt talan om ogiltigförklaring av bl.a. det registrerade EU-varumärket MANHATTAN. Tolkningsfrågorna avser om artikel 7.1 e) iii) varumärkesförordningen ”en form (eller annan egenskap) som ger varan ett betydande värde” är tillämplig på ett varumärke som MANHATTAN och i så fall enligt vilka kriterier bedömningen ska göras. Frågorna ställs mot bakgrund av att kännetecknet MANHATTAN utgörs av ett mönster som är ett verk i upphovsrättslig mening och att varumärket är registrerat för flera olika varor, bl.a. tyger, pappersartiklar, möbler och köksgeråd, där tecknet kan anbringas på flera olika sätt.

I målet avslog tingsrätten svarandens yrkande om ogiltigförklaring av varumärket MANHATTAN med motiveringen att registreringen av varumärket inte avser ett tecken som består av en form och tingsrätten fann därför att varumärket inte heller kunde ogiltigförklaras med stöd av registreringshindret i artikel 7.1 e) iii) varumärkesförordningen. Tingsrätten fann vidare att svarandens användning av varumärket MANHATTAN utgjorde varumärkesintrång och förbjöd bolaget vid vite att i Sverige använda bl.a. kännetecknet MANHATTAN för tyger, kuddar och möbler. Domen har överklagats till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Patent- och marknadsöverdomstolens frågor till EU-domstolen är följande.

1. Ska artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) 207/2009 om gemenskapsvarumärken m.m. tolkas så att artikel 7.1 e) iii) i den nya lydelsen är tillämplig vid en domstols ogiltighetsprövning (enligt artikel 52.1 a) varumärkesförordningen) som sker efter att ändringen trätt i kraft, dvs. efter den 23 mars 2016, även om talan avser ogiltighetsförklaring där talan väckts före detta datum och alltså avser ett varumärke som registrerats dessförinnan?

2. Ska artikel 7.1 e) iii) varumärkesförordningen – i tillämplig lydelse – tolkas så att dess tillämpningsområde omfattar ett kännetecken som utgörs av den tvådimensionella återgivningen av en tvådimensionell vara, t.ex. ett tyg som utsmyckats med det aktuella kännetecknet?

3. Om svaret på fråga 2 är ja, enligt vilka principer ska lydelsen ”tecken som endast består av en form (eller en annan egenskap) som ger varan ett betydande värde” i artikel 7.1 e) iii) varumärkesförordningen tolkas i en situation där registeringen omfattar en rad olika varuklasser och varor och kännetecknet kan anbringas på olika sätt på varorna? Ska bedömningen göras enligt mer objektiva/generella kriterier exempelvis med utgångspunkt i hur märket ser ut och hur det är möjligt att anbringa det på olika varor, dvs. utan hänsyn till på vilket sätt varumärkesinnehavaren de facto kan ha anbringat eller kan avse att anbringa kännetecknet på olika varor?


Upphovsrättsliga mål

2017-05-30

I mål om informationsföreläggande mot en internetleverantör enligt 53 c – 53 f §§ upphovsrättslagen (1960:729) avseende namn och adress till användare av ca 5 600 IP-adresser, där det funnits sannolika skäl för att upphovsrättsintrång förekommer, har vid en sammanvägd bedömning internetleverantören beviljats en tidsfrist på tre månader från Patent- och marknadsöverdomstolens beslut för att överlämna informationen. Tidsfristen har bestämts med beaktande av de integritetshänsyn som gör sig gällande, vilket medför att arbetet med att ta fram information kräver särskild noggrannhet och utbildning av medarbetare.

I beslutet har Patent- och marknadsöverdomstolen även uttalat att en internetleverantör inte enbart kan hänvisa till tillgängliga resurser som argument för att informationen inte kan lämnas ut inom viss tid.

2017-02-13

I ett mål om vitesföreläggande enligt 53 b § upphovsrättslagen gjorde ett antal film- och musikbolag gällande att en internetleverantör, genom att ge sina kunder tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer via den internetuppkoppling som bolaget tillhandahåller, medverkar till upphovsrättsintrång. Bolagen hade yrkat att internetleverantören vid vite ska förbjudas att medverka till intrången. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det genom EU-domstolens praxis står klart att det s.k. Infosocdirektivet innebär att det ska vara möjligt med ett föreläggande mot en internetleverantör vars tjänster utnyttjas för att begå upphovrättsintrång även om internetleverantören enbart tillhandahåller sina kunder internetanslutning. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar också att den svenska upphovsrättslagen ska tolkas i ljuset av EU-rätten och att detta innebär att upphovsrättslagen ska tolkas på så sätt att det inte krävs någon medverkan i straffrättslig mening för att domstolen ska besluta om ett föreläggande. Patent- och marknadsöverdomstolen har också gjort en proportionalitetsbedömning och kommit fram till att det även i övrigt finns förutsättningar att meddela ett föreläggande. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför beslutat att internetleverantören ska förbjudas att medverka till intrången på så sätt att bolaget åläggs att genom tekniska blockeringsåtgärder hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer via specifikt listade domännamn och webbadresser. Föreläggandet har begränsats till att gälla under tre år.

 

2017-01-18

Ett bolag hade yrkat interimistiskt förbud enligt upphovsrättslagen resp. marknadsföringslagen och till grund för yrkandena åberopat bl.a. att svaranden hade skapat ett datorprogram inom ramen för sin anställning hos bolaget. Huruvida anställning hade förelegat var tvistigt. Patent- och marknadsdomstolen har ansetts inte behörig att pröva bolagets yrkande om interimistiskt förbud enligt upphovsrättslagen, eftersom tvisten rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Patent- och marknadsdomstolen har dock ansetts behörig att pröva yrkandet om interimistiskt förbud enligt marknadsföringslagen.


Patenträttsliga mål

2017-10-04

Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat beslut i åtta ärenden, varav detta är ett, som gäller frågan om patenthavare har rätt att få omprövning av vissa beslut meddelade av Patent- och registreringsverket trots att tiden för att överklaga besluten gått ut. De beslut som patenthavarna ville ha omprövade gällde förlängt patentskydd för vissa läkemedel, så kallat tilläggsskydd. Patenthavarna begärde omprövning med hänvisning till att EU-domstolen, efter det att Patent- och registeringsverket meddelade besluten, kommit med ett klargörande som innebär att patenthavarna har rätt till ett längre skydd än vad som följer av Patent- och registreringsverkets beslut.

2017-10-04

Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat beslut i åtta ärenden, varav detta är ett, som gäller frågan om patenthavare har rätt att få omprövning av vissa beslut meddelade av Patent- och registreringsverket trots att tiden för att överklaga besluten gått ut. De beslut som patenthavarna ville ha omprövade gällde förlängt patentskydd för vissa läkemedel, så kallat tilläggsskydd. Patenthavarna begärde omprövning med hänvisning till att EU-domstolen, efter det att Patent- och registeringsverket meddelade besluten, kommit med ett klargörande som innebär att patenthavarna har rätt till ett längre skydd än vad som följer av Patent- och registreringsverkets beslut.

2017-10-04

Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat beslut i åtta ärenden, varav detta är ett, som gäller frågan om patenthavare har rätt att få omprövning av vissa beslut meddelade av Patent- och registreringsverket trots att tiden för att överklaga besluten gått ut. De beslut som patenthavarna ville ha omprövade gällde förlängt patentskydd för vissa läkemedel, så kallat tilläggsskydd. Patenthavarna begärde omprövning med hänvisning till att EU-domstolen, efter det att Patent- och registeringsverket meddelade besluten, kommit med ett klargörande som innebär att patenthavarna har rätt till ett längre skydd än vad som följer av Patent- och registreringsverkets beslut.

2017-10-04

Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat beslut i åtta ärenden, varav detta är ett, som gäller frågan om patenthavare har rätt att få omprövning av vissa beslut meddelade av Patent- och registreringsverket trots att tiden för att överklaga besluten gått ut. De beslut som patenthavarna ville ha omprövade gällde förlängt patentskydd för vissa läkemedel, så kallat tilläggsskydd. Patenthavarna begärde omprövning med hänvisning till att EU-domstolen, efter det att Patent- och registeringsverket meddelade besluten, kommit med ett klargörande som innebär att patenthavarna har rätt till ett längre skydd än vad som följer av Patent- och registreringsverkets beslut.

2017-10-04

Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat beslut i åtta ärenden, varav detta är ett, som gäller frågan om patenthavare har rätt att få omprövning av vissa beslut meddelade av Patent- och registreringsverket trots att tiden för att överklaga besluten gått ut. De beslut som patenthavarna ville ha omprövade gällde förlängt patentskydd för vissa läkemedel, så kallat tilläggsskydd. Patenthavarna begärde omprövning med hänvisning till att EU-domstolen, efter det att Patent- och registeringsverket meddelade besluten, kommit med ett klargörande som innebär att patenthavarna har rätt till ett längre skydd än vad som följer av Patent- och registreringsverkets beslut.

2017-10-04

Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat beslut i åtta ärenden, varav detta är ett, som gäller frågan om patenthavare har rätt att få omprövning av vissa beslut meddelade av Patent- och registreringsverket trots att tiden för att överklaga besluten gått ut. De beslut som patenthavarna ville ha omprövade gällde förlängt patentskydd för vissa läkemedel, så kallat tilläggsskydd. Patenthavarna begärde omprövning med hänvisning till att EU-domstolen, efter det att Patent- och registeringsverket meddelade besluten, kommit med ett klargörande som innebär att patenthavarna har rätt till ett längre skydd än vad som följer av Patent- och registreringsverkets beslut.

2017-10-04

Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat beslut i åtta ärenden, varav detta är ett, som gäller frågan om patenthavare har rätt att få omprövning av vissa beslut meddelade av Patent- och registreringsverket trots att tiden för att överklaga besluten gått ut. De beslut som patenthavarna ville ha omprövade gällde förlängt patentskydd för vissa läkemedel, så kallat tilläggsskydd. Patenthavarna begärde omprövning med hänvisning till att EU-domstolen, efter det att Patent- och registeringsverket meddelade besluten, kommit med ett klargörande som innebär att patenthavarna har rätt till ett längre skydd än vad som följer av Patent- och registreringsverkets beslut.

2017-10-04

Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat beslut i åtta ärenden, varav detta är ett, som gäller frågan om patenthavare har rätt att få omprövning av vissa beslut meddelade av Patent- och registreringsverket trots att tiden för att överklaga besluten gått ut. De beslut som patenthavarna ville ha omprövade gällde förlängt patentskydd för vissa läkemedel, så kallat tilläggsskydd. Patenthavarna begärde omprövning med hänvisning till att EU-domstolen, efter det att Patent- och registeringsverket meddelade besluten, kommit med ett klargörande som innebär att patenthavarna har rätt till ett längre skydd än vad som följer av Patent- och registreringsverkets beslut.

2017-07-10

Ett läkemedel för inhibering av utsöndringen av magsyra har bedömts inte ha gjort intrång i ett patent för en produkt (visst magnesiumsalt) och en användning av produkten. Det var inte visat att läkemedlet innehöll ett magnesiumsalt som skyddades av patentet och inte heller att ett sådant magnesiumsalt hade använts för framställning av läkemedlet. Vid bedömningen hade det betydelse att skyddsomfånget, med beaktande av den tekniska effekten hos uppfinningen, inte bedömdes omfatta enskilda kristaller av magnesiumsaltet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför fastställt tingsrättens domslut.

2017-06-30

Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att ett yrkande om patentbegränsning som har framställts i ett pågående ogiltighetsmål kan beaktas i ett mål om interimistiskt vitesförbud. Domstolen konstaterade dock att prövningen på det interimistiska stadiet av målets handläggning endast är preliminär och översiktlig. Den yrkade patentbegränsningen måste därför vara av förhållandevis enkel beskaffenhet för att kravet på att patenthavaren ska visa sannolika skäl för intrång ska anses vara uppfyllt.
 
I det aktuella fallet bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att det var sannolikt att patentet som helhet enligt sin beviljade lydelse inte uppfyllde kravet på nyhet. Det begränsningsyrkande som patenthavaren hade framställt i ett pågående mål om ogiltighet gav  upphov till frågor om rätten till prioritet samt nyhet och uppfinningshöjd som inte var okomplicerade. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att frågorna var och en för sig var behäftade med sådana osäkerhetsmoment att patenthavaren sammantaget inte hade visat sannolika skäl för att patentintrång förekommit. Patenthavarens interimistiska yrkande om vitesförbud avslogs därför.

2017-06-20

Mål om bättre rätt till patentsökt uppfinning. En arbetstagare gjorde en uppfinning inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Patent- och marknadsöverdomstolen har kommit fram till att uppfinningen inte är en s.k. forskningsuppfinning enligt 3 § första stycket lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU). Vid bedömningen har Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterat att begreppet ”en i tjänsten, närmare angiven uppgift” i 3 § LAU ska tolkas på det sättet att det krävs att arbetsgivaren har preciserat problemställningen men inte att arbetsgivaren dessutom gett anvisningar för lösningen av problemet. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att det inte var fråga om en forskningsuppfinning. På avtalsrättslig grund hade ändå en överlåtelse av uppfinningen till arbetsgivaren ägt rum. Arbetsgivaren hade därför bättre rätt till uppfinningen än kärandebolaget, som påstod sig senare har förvärvat uppfinningen från uppfinnaren. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde Patent- och marknadsdomstolens domslut, som innebar att käromålet lämnades utan bifall.

2017-04-21

Nyhetsbedömning och prövning av yrkanden om begränsning av patentskyddets omfattning. Även fråga om patentintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att ett svenskt patent avseende en anordning för att förhöja gnistenergin i kapacitiva tändsystem saknar nyhet samt att patenthavarens begränsningsyrkanden inte är tillåtna.Till följd av utgången av målet i fråga om patentets giltighet har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt att patentintrång inte har förekommit.


Övriga immaterialrättsliga mål

2017-05-19

Två utländska kärande har vid talans väckande i Patent- och marknadsdomstolen ställt en gemensam säkerhet för två svarandes rättegångskostnader. En gemensam säkerhet för flera svarande har ansetts komma i fråga endast om säkerheten med särskilt bred marginal kan förväntas täcka de rättegångskostnader som käranden kan bli skyldig att betala och säkerheten dessutom är av sådan karaktär att den kan tas i anspråk av svarandena oberoende av varandra. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte ansett sig ha laglig möjlighet att ge kärandena tillfälle att komplettera den ställda säkerheten innan frågan om avvisning prövas. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att den i målet ställda säkerheten visserligen var sådan att den kunde tas i anspråk av kärandena var för sig, men att den beloppsmässigt inte hade den särskilt breda marginal som krävs i den aktuella situationen. Kärandenas talan i Patent- och marknadsdomstolen har därför avvisats.


Varumärkesrättsliga registreringsärenden m.m.

2017-12-15

I målet var fråga om registrering av ett varumärke som består av formen på en tavelkrok för varuslaget ”justerbara tavelkrokar i plast” i klass 20. Eftersom det sökta varumärket bestod av formen på en vara inledde Patent- och marknadsöverdomstolen med att, i enlighet med praxis från EU-domstolen, pröva om det förelåg något hinder för registrering som specifikt avsåg själva formen. Vid prövningen fann Patent- och marknadsöverdomstolen att varumärket endast bestod av en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat och att det därför förelåg hinder mot registrering. Det saknades då skäl att pröva om varumärket hade särskiljningsförmåga.

2017-11-20

Patent- och marknadsöverdomstolen har beslutat att begära förhandsavgörande av EU-domstolen om tolkningen av varumärkesdirektivet. Tolkningsfrågorna har kommit upp i ett ärende som gäller ansökan om registering av varumärket Roslagsöl och har  betydelse för om det varumärket ska få registreras eller om det föreligger registreringshinder på grund av ett äldre varumärke som redan är registrerat som ett s.k. figurvarumärke. Tolkningsfrågorna avser om den helhetsbedömning som ska göras vid en varumärkesrättslig  förväxlingsbedömning får påverkas av att det vid registreringen av det äldre varumärket har antecknats en s.k. disclaimer, dvs. en anteckning i varumärkesregistret om att en viss del av ett varumärke är undantagen skydd, och i så fall på vilket sätt disclaimern får påverka denna bedömning. Frågorna ställs mot bakgrund av att den svenska varumärkeslagen ska tolkas i linje med varumärkesdirektivet som inte innehåller några bestämmelser om att viss del av ett varumärke kan undantas från skydd.

I ärendet avslog Patent- och registreringsverket en ansökan om registrering av ordvarumärket ROSLAGSÖL för vissa alkoholfria drycker och öl, med motiveringen att det var förväxlingsbart med ett äldre figurvarumärke som innehöll en figur och texten ROSLAGS PUNSCH, registrerat för alkoholhaltiga drycker i viss klass. Det äldre varumärket hade registrerats med en anteckning om att ensamrätten inte gäller ordet Roslagspunch. PRV:s beslut överklagades till Patent- och marknadsdomstolen som ändrade beslutet och beviljade registreringen. Det beslutet har därefter överklagats till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Patent- och marknadsöverdomstolens frågor till EU-domstolen är följande.

I. Ska artikel 4.1 b i varumärkesdirektivet tolkas så att den helhetsbedömning av samtliga relevanta faktorer som ska göras vid en förväxlingsbedömning får påverkas av att en beståndsdel av varumärket uttryckligen har undantagits skydd vid registreringen, dvs. av att en så kallad disclaimer antecknats vid registeringen?

II. Om svaret på fråga I är ja; får disclaimern i sådant fall påverka helhetsbedömningen på så sätt att den behöriga myndigheten beaktar beståndsdelen i fråga men ger den en mer begränsad betydelse på så sätt att den inte anses ha särskiljningsförmåga, även om beståndsdelen de facto skulle vara särskiljande och framträdande i det äldre varumärket?

III. Om svaret på fråga I är ja och svaret på fråga II är nej; får disclaimern ändå påverka helhetsbedömningen på något annat sätt?

 

2017-07-03

I ett ärende om varumärkesregistrering var fråga om registrering av ordvarumärket SOUNDFELT skulle medges för varuslagen ”väv gjord av polyester för användning som isoleringsmaterial”, ”polyesterfleece för värmeisolering”, ”polyester” och ”ark av polyester[ej för inslagning eller förpackning] i klass 17, trots att varuslagen inbegriper varor som omfattar akustiska isoleringsmaterial. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att tillämpliga bestämmelser i varumärkeslagen skulle tolkas direktivkonformt med EU:s varumärkesdirektiv. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att ordet SOUNDFELT är en sammansättning av de engelska orden SOUND och FELT och bedömde att ordkombinationen SOUNDFELT, i likhet med EU-domstolens bedömning av ordkombinationen Baby-dry, ter sig som en nyskapelse och att det sammanslagna ordet SOUNDFELT ger ett helhetsintryck som på ett avgörande sätt distanserar sig från betydelsen av delarna var för sig. Det sökta varumärket är därför inte beskrivande i förhållande till nämnda varuslag i klass 17 och det saknades skäl, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, att vägra registrering för dessa varuslag.


Marknadsföringsrättsliga mål

2017-08-28

Marknadsföring av telefon- och bredbandsabonnemang per telefon har inte visats vara av sådant slag att marknadsstörningsavgift ska utgå.

2017-07-04

I ett mål om interimistiskt vitesförbud på grund av otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen sänkt det förelagda vitet till 500 000 kr. I linje med Patent- och marknadsdomstolens dom den 21 juni 2017 i mål PMT 10485-16 har vid fastställande av vitesbeloppets storlek en prövning gjorts av olika faktorer, såsom vad som framkommit om näringsidkarens ekonomiska förhållanden, skyddsintresset för vitesförbudet, marknadsföringens karaktär och åtgärdernas omfattning. En ledamot var skiljaktig och ville fastställa underinstansens beslut.

2017-06-21

I ett mål om vitesförbud på grund av otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen sänkt det förelagda vitet till 500 000 kr. En näringsidkare hade riktat vissa marknadsföringsåtgärder till barn och åtgärderna bedömdes i Patent- och marknadsdomstolen som otillbörliga. Underinstansen förbjöd därför näringsidkaren att bedriva sådana marknadsföringsåtgärder. Förbudet förenades med ett vite om en miljon kronor, vilket låg i linje med den praxis som tillämpats i Marknadsdomstolen.  Frågan om vitesbeloppets storlek har, sedan näringsidkaren överklagat, prövats i Patent- och marknadsöverdomstolen. I domen uttalas att det ska göras en nyanserad prövning av olika faktorer vid fastställande av vitesbeloppets storlek och att detta kan resultera i såväl högre som lägre belopp i förhållande till den hittills tillämpade schablonen. Till de relevanta faktorerna hör näringsidkarens ekonomiska förhållanden, skyddsintresset för vitesförbudet, marknadsföringens karaktär, graden av otillbörlighet i utformningen av reklamen och åtgärdernas omfattning. Vid en samlad bedömning satte Patent- och marknadsöverdomstolen ner vitet till 500 000 kr. En ledamot var skiljaktig och ville fastställa underinstansens dom.

2017-01-27

Mål om interimistiskt förbud och åläggande enligt marknadsföringslagen (2008:486) rörande marknadsföring av telefonabonnemang till konsumenter genom telefonförsäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att den säljmetod som använts inte omfattas av punkterna 21 och 29 i den s.k. svarta listan. Förbud och ålägganden har meddelats i fråga om bl.a. påringning till telefon som registrerats i spärregistret NIX-Telefon, utelämnande av information om avsändare, syfte och ångerrätt samt påståenden beträffande avsändarens samarbete m.m. med konsumentens befintliga operatör.


Konkurrensrättsliga mål

2017-11-29

I ett mål om konkurrensklausuler i samband med företagskoncentrationer har Patent- och marknadsöverdomstolen i likhet med tingsrätten lämnat Konkurrensverkets talan om konkurrensskadeavgift utan bifall. De aktuella konkurrensklausulerna, som har bedömts vara s.k. accessoriska begränsningar, har inte haft till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Konkurrensverket hade inte gjort gällande att klausulerna haft ett konkurrensbegränsande resultat. Utan utredning om den konkurrensbegränsande effekten av klausulerna, har Patent- och marknadsöverdomstolen inte kunnat bedöma frågan om för hur lång tid konkurrensklausulerna skulle ses som accessoriska.

2017-11-20

Med stöd av ett beslut från Patent- och marknadsdomstolen genomförde Konkurrensverket en platsundersökning hos klagandebolagen. Efter samtycke från berörda bolag tog Konkurrensverket med elektroniskt lagrad information till verkets lokaler där undersökningen fortsatte. Fråga har därefter uppkommit om Konkurrensverkets beslut att kopiera handlingar får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen trots ett överklagandeförbud i konkurrenslagen. De klagande bolagen gjorde gällande att överklaganderätt följer av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och av EU-rätt. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att Patent- och marknadsdomstolen har exklusiv behörighet att överpröva beslut som fattats av Konkurrensverket med stöd av konkurrenslagen och därför är rätt domstol att pröva frågan om beslutets överklagbarhet. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare funnit att en rätt att överklaga även efterföljande åtgärder efter beslut om en platsundersökning följer av rätten till domstolsprövning enligt Europakonventionen. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar också att Konkurrensverket, även när platsundersökningen genomförs i verkets lokaler, har att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten vid oenighet med det berörda bolaget om en viss åtgärd får vidtas. Rätten till domstolsprövning enligt Europakonventionen tillgodoses då genom att Kronofogdemyndighetens handräckningsbeslut får överklagas till domstol. Men även om det skulle vara så att Konkurrensverket i detta fall inte följt den ordning som gäller vid oenighet  innebär det inte att  en rätt till prövning i annan ordning, dvs. till Patent- och marknadsdomstolen, kan skapas. Den kränkning av bolagens rätt till domstolsprövning som kan ha förekommit får hanteras på annat sätt. Överklagandet har därför inte ansetts kunna tas upp till prövning. Patent- och marknadsdomstolens avvisningsbeslut har därför inte ändrats.

Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att beslutet får överklagas till Högsta domstolen.

2017-08-29

Konkurrensverket åberopade i Patent- och marknadsöverdomstolen ett sakkunnigutlåtande som bevis för ett visst bevistema. Sakkunnigutlåtandet hade tidigare åberopats av motparten i underinstansen till styrkande av ett annorlunda formulerat bevistema. Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att parterna angett i huvudsak samma bevistema samt att det därför inte varit fråga om ny bevisning i den mening som avses i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken. Konkurrensverkets åberopande av sakkunnigutlåtandet har därför tillåtits.

2017-04-28

I mål om konkurrensskadeavgift för påstått otillåtet samarbete mellan några vårdgivare vid en upphandling av vårdtjänster har Patent- och marknadsöversdomstolen upphävt tingsrättens dom och lämnat Konkurrensverkets talan utan bifall. Huvudfrågan var om vårdgivarnas samarbete skulle bedömas vara av sådan karaktär att det i sig syftade till att konkurrensen begränsades, utan att något sådant resultat behövde påvisas. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att utrymmet för att göra en sådan bedömning är snävt och att det av EU-praxis framgår att analysen för att göra en syftesbedömning inte får bli så omfattande att den sammanblandas med en resultatbedömning. Patent- och marknadsöversdomstolen bedömde att det aktuella samarbetet inte var av sådan art att det kunde anses i sig syfta till att begränsa konkurrensen.

2017-01-18

I mål om konkurrensskadeavgift för påstådda överträdelser av förbudet i 2 kap. 1 § konkurrenslagen mot konkurrensbegränsande samarbete hade företagen begärt att Patent- och marknadsöverdomstolen skulle ställa frågor till EU-domstolen angående tolkningen av motsvarande bestämmelse i EUF-fördraget bland annat om det ifrågasatta förfarandet kunde utgöra en s.k. syftesöverträdelse. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att förfarandet inte hade påverkat samhandeln men att det i princip var uteslutet att tolka den nationella förbudsbestämmelsen på ett annat sätt än enligt EU-rätten varför EU-domstolen var behörig på den grunden. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade vidare att EU-domstolen redan hade slagit fast principerna för bedömningen och att det ankom på den nationella domstolen att göra den individuella och konkreta bedömningen av förfarandet varför yrkandena avslogs.


Brottmål

2017-03-20

Mål om utdömande av vite enligt marknadsföringslagen. Marknadsdomstolen hade på talan av ett bolag vid vite förbjudit ett annat bolag att vid marknadsföring av sitt erbjudande om anslutning till fibernät ange ”pris som reducerats med ROT-avdrag utan att ange hur det har beräknats”. Kärandebolaget yrkade i tingsrätten utdömande av vitet. Tingsrätten avslog yrkandet eftersom vitesadressaten inte ansågs ha överträtt förbudet i sin fortsatta marknadsföring av tjänsten. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort och fastställde tingsrättens dom.